Pågående forskning

Akademins styrdilemman: en internationell jämförelse av kollegial styrning av högre utbildning och forskning

Forskare från sex kontinenter har engagerats för att studera likheter och skillnader i organisation och styrning av högre utbildning och forskning. Vi ställer frågorna: vilken roll har vetenskap och akademiskt skolade personer i styrningen, hur reflekterar detta systemets syfte, och vilken påverkan har styrningen på detta syfte?

Det högre utbildnings- och forskningssystemet, är en produkt av ett kontinuerligt dilemma. Å ena sidan förväntas den högre utbildning ledas av autonoma samverkande akademiska miljöer. Detta beskrivs ofta som kollegial styrning. Å andra sidan är forskning och högre utbildning sett som instrument för att uppfylla mål och intressen ute i samhället. Styrning utformas då för att uppfylla dessa, ofta uttryckt i byråkrati eller managementinriktad styrning. Som en konsekvens är högre utbildning och forskning en mötesplats för olika styrmodeller. Styrningen utformas rimligen som ett medel för att uppfylla vissa mål, men kan i sin tur också påverka målen.

Ambitionen är att utveckla kunskap om såväl kollegial styrning som om samspel mellan styrformer och mellan styrning och verksamhetens syfte för att därigenom bidra till förståelsen av kunskapens roll och utveckling i olika former av organisering och styrning.

Kontakt: Kerstin Sahlin

Akademi och samhälle (AOS)

Projektet syftar till att belysa hur organisationer inom det akademiska fältet – universitet, högskolor, akademier och forskningsfinansiärer – utvecklats över tiden, deras speciella egenskaper samt deras organisation och styrning. Projektet har särskild relevans genom det akademiska fältets stora betydelse i det moderna samhället för utvecklingen och spridningen av ny kunskap. Exempel på resultat från projektet är monografin Missions of Universities: Past, Present, Future (Springer 2020) samt artiklarna “Governance of and by Foundations” (European Review 2021) och  “Professional School Obsession: An Enduring Yet Shifting Rhetoric by US Business Schools” (Academy of Management Learning and Education 2021).

Kontakt: Lars Engwall

AI-baserad RegTech

Företag på finansmarknaderna befinner sig mitt i en period av omfattande lagstiftningsverksamhet på flera nivåer i Europa och internationellt. Tendensen i ny lagstiftning har varit att införa allt mer detaljerade krav på kontroll och tillsyn. Den här situationen har skapat en kraftig efterfrågan på avancerade datatjänster för efterlevnadskontroll (compliance management).

Applikationer för regelefterlevnad har blivit kända som RegTech. AI-baserad RegTech erbjuder en mycket attraktiv lösning för företag som kämpar för att hantera omfattande krav på rapportering och övervakning. AI-baserad RegTech kan exempelvis upptäcka misstänkta transaktioner som kan utgöra en del av ekonomiska brott som penningtvätt.

AI-baserad RegTech väcker emellertid också frågor och viss oro, kanske framför allt i relation till själva ändamålet med rapportering, dokumentation och intern övervakning. Sådana åtgärder har som sitt främsta syfte att öka den etiska medvetenheten i organisationer, och att utbilda företagsledare i hur man bibehåller kvaliteten på den interna kontroll som behövs för att skydda investerare, konsumenter och skattebetalare. Om en betydande del av det efterlevnadsarbetet hanteras av algoritmer, lär sig då människorna i de här organisationerna någonting, eller om algoritmerna är de enda som lär sig?

Det här projektet kommer att kunna bidra till en informerad diskussion om vilka användningar av AI-baserad RegTech på finansmarknaderna som verkligen tjänar syftena bakom lagstiftningen och etiska policies, och vilka användningar som inte gör det. Vi kan också bidra till att utforma effektivare sätt att främja transparens, tydlig ansvarsfördelning och etisk stringens på finansmarknaderna.

Finansiär: The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society

Kontakt: Magnus Strand

AI och finansmarknaderna: Ansvar och juridisk riskhantering

Inom finansmarknaderna används avancerad artificiell intelligens (AI) till exempel i algoritmisk handel med finansiella instrument och i kreditprövning för att se om någon ska få ta ett lån. Det finns många fördelar med AI, som högre effektivitet och lägre kostnader, men det är också förknippat med risker att låta avancerade algoritmer hantera finansiella beslut. Det råder idag mycket stor osäkerhet kring vem som har det rättsliga ansvaret för de beslut som fattas av en AI och för de konsekvenser som besluten får för människor och företag. De inblandade aktörerna på finansmarknaderna behöver därför agera på egen hand för att proaktivt hantera sitt ansvar och de risker som förknippas med AI.

I projektet kommer forskarna framför allt studera hur finansmarknadens aktörer försöker fördela risker och ansvar med hjälp av sina olika avtal: Avtal med de som programmerar artificiella intelligenser, avtal med kunder, avtal med försäkringsbolag, och så vidare. Dessutom kommer de studera den allmänna ”ansvarets infrastruktur” som finns i lagstiftningen.

Finansiär: Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, inom ramen för satsningen The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society

Kontakt: Magnus Strand

Energieffektivisering genom utvecklad modell för transportaffärer

Dagens prismodeller för transporter inom skogsindustrins affärsekologi motverkar effektiv energianvändning. Idag utgår ersättningen från en schablon och logistikföretagen planerar transporterna utifrån rättvis beläggning hos åkeriföretagen, snarare än energieffektivitet.

Syftet med projektet är att ta fram nya prismodeller som bättre speglar de faktiska transportkostnaderna för att ge åkeriföretagen en rättvis ersättning och som ger incitament för en mer energieffektiv transportplanering inom det svenska skogsbruket.

Projektet är finansierat av Energimyndigheten och genomförs i samverkan med Skogforsk och CASIP – bedriver ledande forskning om affärsekologier, affärsmodeller och prismodeller. Forskargruppen CASIP består av Einar Iveroth, Mathias Cöster, Alf Westelius och Carl-Johan Petri. 

Kontakt: Einar Iveroth

Fly ut i skärgårdslandskapet (Sverige) – en studie av faktorer som påverkar turistbeteendet och valet av destinationer 

Före Covid-19-pandemin ökade turismen i Sverige med sex procent per år, vilket är högre än den allmänna BNP-tillväxten. Turismen blir dock alltmer koncentrerad till stadsområden. På grund av den låga befolkningstätheten och en turism som främst är koncentrerad till stadsområden har flera delar av Sverige rika skärgårdsmöjligheter med låg exponering för besökare. Med en jämnare fördelning av turismen mellan stad och landsbygd kommer de kustnära landsbygdsområdena att kunna bibehålla och öka sysselsättningen och uppnå en positiv nettobefolkningstillväxt. 

Projektet syftar till att identifiera olika segment och analysera de faktorer i turistinformationen som påverkar besökarnas val av olika attraktioner. Med en ökad förståelse för turisters intressen och beteendemönster kan vi få insikt i hur information och urval av aktiviteter kan utformas under turisternas vistelse för att kunna tillgodose deras önskemål. Att förstå hur man kan locka turism till de mer avlägsna områdena är högt prioriterat bland politiker och invånare i Sverige. De områden som valts ut för analys är av lantlig till peri-urban karaktär och har ett rikt arv av jord- och skogsbruk, gruvdrift/gjuteri eller sjö/kanalsegling eller fiskearbete. Data kommer att samlas in med hjälp av GPS-loggerteknik och GSM-datakällor, frågeformulär och intervjuer.

Projektet finansieras av EU Horizon 2020 och ingår i det europeiska forskningsprojektet Visiting the Margins. INnovative CULtural ToUrisM in European peripheries (INCULTUM), med forskare från 15 olika europeiska universitet.

Kontakt: Sabine Gebert Persson

Intraprenörskap – drivkraften bakom förnyelsen av etablerade företag och organisationer

Vad kännetecknar den typiska intraprenören? Hur ser förutsättningarna för kvinnors och mäns intraprenörskap ut? Vilka faktorer driver anställdas intentioner att starta utvecklingen av nya produkter och tjänster? Hur påverkar anställdas inställning till hållbarhet viljan att engagera sig i grön förnyelse? 

I det här projektet undersöker en forskargrupp intraprenörskap, det vill säga introduktionen av nya produkter och tjänster, nya organisatoriska lösningar eller nya strategier inom redan etablerade företag och organisationer. Vi fokuserar särskilt på de strukturer, rutiner och företagskulturer som driver skapandet av nya produkter och tjänster, med tillämningar inom specialområden som digitalisering och grön förnyelse. De första resultaten finns tillgängliga på ikompassen.se. 

Forskargruppen består av  Ivo Zander, Katarina Blomkvist, Philip Kappen, och Jeanette Engzell.

Kontakt: Ivo Zander

Landsbygdens liv och organisering

Projektet handlar om jordbrukares och landsbygdsföretagares livsvillkor. Fokus ligger på de djupt mänskliga aspekterna av livet lantbrukarna lever där sjukdomar, plötsligt död, kroppsliga krämpor, rädslor för länsstyrelsens kontroller och röda bokslut blandas med drömmar om framtiden, tankar om hållbarhet och lönsamhet. Med inspiration hämtad från filosofi, poesi och konst utforskar projektet frågor om organisering, företagande och granskningsprocesser.

Projektet bidrar till en fördjupning av ämnet företagsekonomi genom att inkludera en filosofisk ansats med fokus på det dagliga livet – där människan är företaget och företaget är människan – som är fallet för så många jordbrukare och landsbygdsföretagare. Inom projektet utforskar jag hur poetiska angreppssätt kan bidra till att skapa ny kunskap och nya sätt att skriva forskning. 

Forskningen har bedrivits löpande sedan 2015 och har delfinansierats genom Lundbergs stiftelse inom ramen för projektet ”Dröm och entreprenörskap – drömmens betydelse för ekonomisk handling” som drivs tillsammans med Jenny Helin och Pierre Guillet de Monthoux.

Kontakt: Matilda Dahl

Organisation utanför organisationer

I den moderna världen är det lätt att kommunicera och interagera över stora avstånd. Det finns också stora likheter mellan samhällen i olika delar av världen. Dessa aspekter av globalisering är till stora delar resultatet av organisation. Det finns en mängd formella organisationer som är engagerade i att organisera andra än sig själva. Exempel är organisationer som utfärdar standarder eller övervakar och certifierar att standarder följs. Företag, stater och föreningar inom snart sagt varje samhällsområde är organiserade i mer än 10 000 globala metaorganisationer. I projektet undersöks hur all denna organisering går till och vilka resultat den får. För närvarande undersöker jag tillsammans med kollegor organisationen av certifiering och ackreditering.

Projektet har tidigare stötts av Riksbankens Jubileumsfond och stöds för närvarande av bland annat Vetenskapsrådet.

Kontakt: Nils Brunsson

Vad är ett aktiebolag till för? Vad är dess syfte?

Aktiebolaget är till för att generera vinst för aktieägarna, säger man. Detta är bolagets syfte. Mot detta sägs alltmer att bolaget bör vara till för inte bara aktieägarnas intressen utan därtill även intressena hos anställda, konsumenter, samhället med flera. Det finns teorier för båda synsätten och debatten mellan forskare är livlig. Jag för in en tredje teori i bilden: bolaget som en (juridisk) ”person” med eget intresse, vilket det nu kan vara. I mitt projekt fokuserar jag på det stora aktiemarknadsnoterade aktiebolaget. Jag undersöker antaganden och förutsättningar för de tre olika synsätten och studerar likheter och olikheter. Jag finner att synsättet bolagets eget intresse tydliggör en del svagheter i de två andra synsätten och bidrar till förståelsen av vad ett bolag ”egentligen” är för något.

Kontakt: Ingemund Hägg

Utbildningsrelevans

I projektet studeras målsättningar med ekonomiutbildningar, utvärderingar av ekonomutbildningar och ekonomiutbildningars relevans. Det är framförallt kontrollfunktionen av ekonomiutbildningars relevans som är i fokus. Hur genomförs dessa kontroller? Hur påverkar resultaten från kontrollerna innehållet och utvecklingen av ekonomutbildningar? Målet är att projektet ska bidra till högre utbildningars samhällsnytta.

Kontakt: Arne Sjöblom